I denna uppsats undersöker jag hur barn kommunicerar med varandra genom fysisk beröring. Jag undersöker vad beröringen har för betydelse för den som utför beröringen och den som tar emot den. Mina frågeställningar är: - Vilken kroppslig beröring kan observeras i en barngrupp med 1-3 åringar? - Vilken mening får kroppslig beröring i barnens möten med kamrater? Studien är av kvalitativ metod där jag har använt mig av videoobservationer och fältanteckningar som jag sedan har analyserat med hjälp av begrepp från livsvärldsfenomenologin och begreppet kamratkulturer. I studien analyserar jag nio olika situationer där jag kategoriserar beröringen i knuffar, armdragningar och axelklappar.

Den fysiska miljön har en stor betydelse för innehållet i en aktivitet. Genom att observera och analysera aktiviteter i olika inomhus och utomhus miljöer kan man få en bild av hur miljön påverkar barnens interaktion och aktivitetens innehåll. Syftet med arbetet har varit att öka kunskapen om hur innehåll och interaktion i organiserade aktiviteter påverkas om aktiviteten genomförs utomhus eller inomhus. För att besvara de två forskningsfrågorna om vilka aspekter i miljön som påverkar den organiserade aktiviteten och hur miljön påverkar barnens samspel och interaktion, har vi filmat fyra olika organiserade aktiviteter på fyra olika förskolor. Två av aktiviteterna genomfördes utomhus och två inomhus, detta för att kunna göra en jämförelse mellan de olika miljöerna och kunna studera den fysiska miljöns betydelse.Resultatet av studien har framkommit genom analys av olika skeenden med relevans för forskningsfrågorna.

En femtedel av Sveriges befolkning lever med långvarig smärta. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att leva med långvarig kroppslig smärta. Vi har valt att fokusera på fenomenet smärta oavsett diagnos. Studien baserades på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar, publicerade mellan år 2000-2006, analyserade med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: smärtan är värkande, brännande, outhärdlig och alltid närvarande: livet blir begränsat och en daglig kamp: smärta leder till trötthet, rädsla, nedstämdhet och andra negativa känslor: relationer påverkas och att bli ignorerad och bemött med respektlöshet. Resultaten kan bidra till ökad förståelse för personer som lever med långvarig kroppslig smärta och därmed till bättre bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal..

En femtedel av Sveriges befolkning lever med långvarig smärta. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att leva med långvarig kroppslig smärta. Vi har valt att fokusera på fenomenet smärta oavsett diagnos. Studien baserades på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar, publicerade mellan år 2000-2006, analyserade med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: smärtan är värkande, brännande, outhärdlig och alltid närvarande: livet blir begränsat och en daglig kamp: smärta leder till trötthet, rädsla, nedstämdhet och andra negativa känslor: relationer påverkas och att bli ignorerad och bemött med respektlöshet.

Den fysiska miljön har en stor betydelse för innehållet i en aktivitet. Genom att observera och analysera aktiviteter i olika inomhus och utomhus miljöer kan man få en bild av hur miljön påverkar barnens interaktion och aktivitetens innehåll. Syftet med arbetet har varit att öka kunskapen om hur innehåll och interaktion i organiserade aktiviteter påverkas om aktiviteten genomförs utomhus eller inomhus. För att besvara de två forskningsfrågorna om vilka aspekter i miljön som påverkar den organiserade aktiviteten och hur miljön påverkar barnens samspel och interaktion, har vi filmat fyra olika organiserade aktiviteter på fyra olika förskolor. Två av aktiviteterna genomfördes utomhus och två inomhus, detta för att kunna göra en jämförelse mellan de olika miljöerna och kunna studera den fysiska miljöns betydelse.Resultatet av studien har framkommit genom analys av olika skeenden med relevans för forskningsfrågorna.

Onlineutbildningar är ett relativt nytt fenomen som ökar kraftigt. Interaktionsmöjligheterna vid onlineutbildningar kan vara ett problem och interaktionen är viktig på dessa utbildningar eftersom studenterna och lärarna sällan eller aldrig träffas fysiskt. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för vad som krävs för att bedriva onlineutbildning med väl fungerande interaktion. En studie har genomförts vid Luleå tekniska universitet där sju lärare som arbetar med onlineutbildningar intervjuats. En av slutsatserna som kunde dras av studien var att det krävs förståelse för vad interaktion är, vad den är bra för och hur den kan främjas för att kunna uppnå en väl fungerande interaktion vid onlinekurser..

Användandet av pekplattor i skolan och utvecklandet av så kallade läromedelsapplikationer har ökat kraftigt de senaste åren i Sverige. Trots det ökade användandet så saknas det undersökningar i området. För att undersöka området har en fallstudie genomförts på en specifik läromedelsapplikation i matematik för grundskolan. Läromedelsapplikationen heter Parama Matte 1 och är baserad på den svenska läroplanen i matematik. Från ett interaktionsperspektiv undersöker studien hur en läromedelsapplikation kan designas i relation till hur den är utvecklad för att fungera som ett läromedelsverktyg.

Den här studien behandlar social interaktion i kontextmedvetna musiktjänster. Problemområdet innefattar design av musiktjänster för att stödja musikens sociala funktioner. Studien genomfördes som en designstudie där workshops tillämpades för att generera den data som låg till grund för slutsatserna. Slutsatserna presenterades i form av fyra stycken designriktlinjer; Hantera och presentera användares identiteter, Stödja dialoger, Erbjuda indirekt interaktion och Erbjuda direkt interaktion. De är inte avsedda för att designa en produkt utan istället för att bidra med kunskap som ger en förståelse om effekten av en design..

Kroppslig beröring har sedan mänsklighetens begynnelse spelat en central roll. Alla människor har ett behov av att bli berörda och att beröras av andra för att utvecklas till friska livskraftiga individer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxna patienters upplevelse av att bli kroppsligt berörda. Tio vetenskapliga artiklar har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: att känna kärlek, värme och omtanke från en annan människa, att känna tröst, bekräftelse och mindre ensamhet, att känna lugn, avslappning och mindre smärta, att känna smärta och obehag och att känna sig kränkt och kontrollerad.

SammanfattningDenna uppsats besta?r av en fenomenografisk intervjustudie da?r 6 la?rare i idrott och ha?lsa intervjuats. I fokus sta?r idrottsla?rarnas tolkning av den nya a?mnesplanen i idrott och ha?lsa. I bakgrunden till denna studie presenteras rapporter fra?n skolverket och skolinspektionen som visar en komplicerad och problematisk bild av la?rare i idrott och ha?lsas tolkning av styrdokument.La?rarna har i denna studie fa?tt besvara fra?gor om hur de ser pa? begreppen ?kroppslig fo?rma?ga? och ?goda ro?relsekvalite?er?.

Examensarbetet visar vad jag under min praktik som Funktionsinriktad musikterapeut har uppmärksammat för utveckling av interaktion hos två elever. Dessutom redovisas hur personalen runt dessa elever har upplevt elevernas utveckling av interaktion och kommunikation. De teoretiska utgångspunkterna beskriver musikterapins historia, FMT-metoden samt en definition av begreppet interaktion. Praktikarbetet beskrivs utifrån dokumentationer i form av anteckningar och filmer. Resultatet visar att det har skett interaktion i terapirummet mellan eleven och terapeuten.

SammanfattningDenna studie genomfördes 2009, som en del i ett större projekt; ett konstnärligt och pedagogiskt utvecklingsprojekt på Teaterhögskolan (Stockholms Dramatiska Högskola). Syfte och frågeställningar Syftet med min studie är att fånga upp och analysera mina egna upplevelser, vid arbete med kroppslig gestaltning, utifrån Viewpoints, Mask och kostym/Karaktär.Vad gör arbete med Viewpoints för min upplevelse vid kroppslig gestaltning? Vad gör arbete med Mask och kostym/Karaktär för min upplevelse vid kroppslig gestaltning?Vilka moment upplever jag som speciellt kritiska?                                                   Hur förändras mina upplevelser under processens gång? MetodStudien bygger på att jag har gjort en deltagande observation, med hjälp av introspektion. Jag har gjort en så kallad samtida introspektion. Forskarsubjektet och forskningsobjektet är en och samma person, vilket kallas för forskarintrospektion. Empirin utgörs av den förda fältdagboken, varur jag valt ut ett antal av mina nedtecknade upplevelser att analysera och tolka. ResultatDe tre metoderna Viewpoints, Mask och kostym/Karaktär väckte olika typer av känslor, sprungna ur affekter.

Vårt arbete syftar till att få större vetskap om hur språkundervisningen kan göras autentisk och meningsfull genom att knyta kommunikationen på målspråket till undervisningssituationen samt elevernas vardag och verklighet, i studien även kallat för ?här och nu?-interaktion. För att få svar på de frågor vi ställt oss i undersökningen har vi intervjuat och observerat lärare och elever på två skolor samt analyserat det insamlade materialet med hjälp av relevant litteratur. Utifrån den undervisning som studerats har vi kunnat fastställa att interaktion på målspråket ur ett ?här och nu?-perspektiv både från lärares och från elevers sida är önskvärt men samtidigt svårt att genomföra och därmed lämnas lite utrymme ute på skolorna.

Brännskador orsakar stora förändringar i den drabbade personens liv. Denna typ av skador ställer höga krav på vården som ges, och berör livet på såväl kroppsliga som mentala och känslomässiga plan. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskap om vilken påverkan svåra brännskador har på människors liv . I studien ingick 15 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att många personer med svåra brännskador drabbas av djupa emotionella problem.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka relationsarbetet i lärarens ledarskap samt vilka möjligheter eleverna ges till interaktion. Genom observationer har vi studerat lärares interaktion med eleverna i syfte att skapa goda relationer samt hur lärarna arbetar metodologiskt för att främja interaktion mellan eleverna. Vår syn på lärande sammanfaller med det sociokulturella perspektivet där lärande sker i samspel med andra. En ytterligare utgångspunkt är att goda relationer mellan läraren och eleven är en förutsättning för att lärande ska kunna ske. Vi menar att läraren måste inse sitt ansvar för att skapa dessa goda relationer och att man med sitt agerande påverkar relationen.